Månadens Hjälte
Anna Bjurström - Månadens Hjälte september 2010 Klockan är 17 på Lidingövallen. P98:U har träning och Ernesto Rubio Sivodedov, huvudtränaren, står nöjt och tittar på när grabbarna inleder sitt pass. Uppvärmningen leds av Anna Bjurström och det är full rulle. Hon gestikulerar, uppmuntrar, skrattar, ställer krav och för ett väldigt liv. Spelarna ser ut att vara otroligt fokuserade. Direkt efter 98-träningen ska hon hålla i 02:ornas Åldersgruppsträning där hon ska instruera kvarterslagstränarna i hur de ska instruera sina spelare och dessutom även försöka förmedla en bild av hur klubben ser på fotboll. Senare är det dags för träning med Damlaget där hon framförallt ansvarar för den tekniska träningen. Inte nog med det. Anna tränar även sitt kvarterslag P98:12 som hon gjort i över sex år. Hur kan hon vara så engagerad och framförallt passionerad?
"Jag älskar verkligen fotboll, ungdomar och att jobba med människor! Jag försöker att alltid ha ett leende på läpparna. Samtidigt kan jag skälla på spelarna om de inte är fokuserade och visar rätt attityd - fast alltid med glimten i ögat. För mig är det viktigt att man vågar ställa krav! Men det är lustigt, igår hade vi träning med damlaget och för första gången nånsin var jag så trött att jag inte orkade vara engagerad... det blev årets bästa träning!" säger Anna och skrattar.  P98:12 har gjort en sexårig resa som snart tar slut. Anna har mängder av erfarenhet från den resa som hon gjort med sitt gäng. "Vi har, fotbollsmässigt, lagt väldigt mycket kraft på att förbättra allas teknik. Spelsystem är totalt ointressant på 5- och 7manna. Sen har vi uppmuntrat till lekfull egenträning, att alltid ha en boll vid fötterna, gjort hemläxor med uppföljning, vi har nivåindelat och individanpassat, engagerat många föräldrar kring laget... Från dag ett har vi jobbat med vad vi kallar för Lidingöstilen. Det är ett form av regelverk för hur man ska bete sig när man är med i ett lag. Prata inte när någon annan pratar, kom i tid, va schyssta mot varandra... allmänt hyfs helt enkelt!"  "Men det viktigaste när man jobbar med ungdomar är glädjen. Mitt jobb är att se till att de älskar att gå till träningen! Spelarna måste veta att jag är här för deras skull, för att lära ut och inspirera, och absolut inte tvärtom! Sen har alla spelare dagar där engagemanget inte är på topp, men då brukar jag tystna istället för att skälla på dom... då börjar dom undra vad som händer, varför det blev så tyst, och så höjs engagemanget nästan alltid direkt!" säger Anna och ler finurligt.  Anna är en IFK-legend och har varit i klubben i nästan 30 år. Hennes mamma förbjöd henne att spela fotboll utan tvingade henne att hålla på med dans, konståkning och gymnastik. Men en dag, när hon var åtta, träffade hon en kompis som var på väg till en fotbollsträning och Anna bestämde sig för att följa med, utan att berätta för mamma. Det blev inledningen på en framgångsrik spelarkarriär som slutade med totalt fyra allsvenska säsonger i Djurgården samt IFK Lidingö.  "Jag var väldigt oteknisk som spelare men kompenserade det med energi, tuffhet och en jävlar anamma! Min vilja och ambition gjorde att jag tidigt satte upp målsättningar för mig själv. Först ville jag komma med i IFK:s Damlag (vilket hon gjorde som trettonåring), sen i Stockholmslaget (vilket hon gjorde), juniorlandslaget (vilket hon gjorde) och sen till allsvenskan (vilket hon också gjorde). Jag kan tycka att den målmedvetenheten är en av de viktigaste egenskaperna som finns hos en spelare. Attityd + Vilja = Framgång!"  Damlaget har haft en bra vårsäsong och är med och slåss i toppen av division tre, som nykomlingar. Anna säger att detta framförallt beror på att de har en väldigt god laganda och ett bra spelarmaterial med många tjejer som har rutin och erfarenhet från högre divisioner. Framtiden för P98 ser även den väldigt ljus ut. I en turnering i Polen mötte man nyligen några av Polens bästa distriktslag och gjorde otroligt bra ifrån sig. "Jag tror att vi kan stå oss starka bland stockholmseliten. Men vi måste tro mer på oss själva, oavsett motstånd. Generellt tycker jag att Lidingöspelare är för mesiga - brösta upp er och visa vilka ni är! Det är ju ascoolt att va en Lidingöspelare!" säger Anna och går iväg för att sätta igång 02:ornas Åldersgruppsträning, vilket hon självklart gör med ett stort engagemang.  Simon, Erik, Marcus, Jocke - Sommarens Hjältar 2010 Simon Fagernäs (Simpa), Erik Engström (Engan), Marcus Ohlin (Big Mac) och Joachim Frisk (Frisken). Dessa fyra herrar är Sommarens Hjältar i IFK Lidingö FK. De har nämligen många järn i elden, eller "bollar i luften", som Marcus föredrar. Förutom att de alla har spelat i klubbens framgångsrika P91, som gick till Pojkallsvenskan (och gjorde succé) som första Lidingölag någonsin, är de alla dessutom tränare i klubben. De kommer att avslöja sin syn på att vara fotbollstränare i denna långa sommarintervju. Men först vill vi få reda på hur det är i Herrlaget, där Erik och Simon spelar. Tränarna, Lars Jonsson och Tony Wessberg, är nya för året och dessutom har många nya spelare tillkommit eller återvänt. Herrlaget satsar stenhårt på att klättra uppåt i seriesystemen.- Stämningen är helt fantastisk, säger Simon och Erik nickar instämmande. - Atmosfären är helt ny och det är tack vare tränarna som har en unik auktoritet. Det är verkligen "ord och inga visor", säger Erik. Dessutom har vi en bra kvalitet på träningarna vilket också visat sig i match. Simon fortsätter. - Det är som att komma hem till ett hem (vems hem, undrar Marcus) när man går ner till Vallen. Torbjörn (materialaren) är en viktig pusselbit som vi kan tillskriva ca 17,3% av den goda stämningen. Vi har en riktigt bra moral, härlig vilja och alla jobbar stenhårt mot de uppsatta mål vi har, vilket är att klättra i seriesystemen. - Om vi klarar det? Absolut! Klubben har skapat goda förutsättningar. Nu ska vi bara leva upp till det, säger Simon och slår sin knutna näve mot hjärtat för att visa att det är hårt jobb och passion som gäller. Erik och Simon tränar, tillsammans med Marcus, även klubbens duktiga P97:1 som i år spelar i St Erikscupens högsta division. Nyligen tog de en meriterande seger över Djurgårdens förstalag. Jocke Frisk är assisterande tränare i P94:1, som även de är mycket framgångsrika med ett SM-slutspel i baggaget och ett kval till Pojkallsvenskan väntandes under året. Trots deras unga åldrar är det alltså välmeriterade tränare vi nu inleder intervjun med. OM LEDARSKAP Med glädje och energi leder dessa tränare sina lag. Deras entusiasm är enormt smittsam. - Ledarskap handlar i grunden om glädje och entusiasm, säger Simon och ler och får medhåll från Jocke. - Det är samtidigt en balansgång, en svår sådan, tycker Erik och ser bekymrad ut. Jag får inte bli för diktatorisk men spelarna måste ändå ha respekt för mig som ledare. Det handlar om balans. - Jo, min vän är inne på ett mycket intressant spår, lägger Marcus till och rufsar Erik i håret. Relationen mellan en tränare och en spelare får inte bli för vänskaplig. Även om jag kan skoja med en spelare måste han veta som gäller när det kommer till kritan. - En annan intressant del av att vara ledare är att man ju själv blir en bättre fotbollsspelare av att vara tränare, tycker Jocke. Man analyserar och tänker mycket och tar med det till sina egna träningar. Hur hade jag gjort den här övningen annorlunda, exempelvis. - Jag håller med, flikar Erik in, men som spelare är jag alltid som bäst när jag går på ren intuition. När man inte tänker så mycket. Simon, som suttit tyst rekordlänge, harklar sig. - Det är svårt att vara ledare. Man vill verkligen att det ska bli så bra som möjligt och att spelarna alltid ska vara glada och nöjda. Men så blir det ju inte alltid... Och då uppstår frågor som om man kunde gjort någonting annorlunda. - Du kan som tränare aldrig påverka om någon haft en dålig dag, replikerar Marcus snabbt. - Jag tror att man får acceptera att alla inte alltid kan vara nöjda och sen lägga ner energin på rätt saker, alltså det du kan påverka, säger Erik och ser väldigt nöjd ut med det citatet. - Men en dialog med spelarna är fortfarande en väldigt viktig del av att vara ledare, tycker Jocke. OM TEKNIKTRÄNING Erik är en mästare på att med fart och finess ta sig förbi sin motståndare, Simon är en hårt jobbande innermittfältare med fin teknik, Jocke bemästrar kroppsfinten bättre än de flesta och Marcus är Sveriges kanske mest bollskickliga försvarsspelare. Samtliga har en utomordentlig teknik. Det avspeglas också i 97:ornas spel som är kreativt och bygger på en fin individuell teknisk skicklighet. - Teknik är starkt kopplat till fysik, säger Simon och utvecklar. För att kunna behandla en boll måste spelaren ha en god kroppskontroll. Och det innebär att man måste träna upp koordination, snabbhet, balans och styrka. Men allt detta kan man träna med boll. - Efter en teknikövning är det ofta dags för en spelövning, fortsätter Marcus och visar med fingrarna vad som verkar vara en tvåmålsövning. Då är det viktigt att man som tränare uppmuntrar spelarna till att våga utföra det man tränat på i teknikövningen innan, säger Marcus. - Alltså att man har ett genomgående tema i varje träning. Och sen måste teknikträning vara kul och stimulerande, annars kommer spelarna bara skrika efter att få spela match, lägger Erik till och lämnar sedan plötsligt och oförklarligt intervjun. - Det stämmer, säger Simon. Förklara alltid syftet med övningen så spelarna förstår varför de behöver träna teknik och lägg gärna in tävlingsmoment så blir även en enkel och grundläggande teknikövning rolig och spännande. På det sättet främjar man även egenträning genom att spelarna känner att "Åh, jag måste slå mitt rekord i bolljonglering", säger Simon och härmar, förvånansvärt bra, en trettonåring. - Som tränare har man verkligen lyckats om man kan skapa en kultur i laget kring egenträning, säger Marcus. Spontanfotboll är viktigt men också att de jobbar målmedvetet med att på egen hand förbättra sin teknik. Dessa grabbar är skickliga instruktörer och har under året, som ett projektarbete i gymnasiet, jobbat med att ta fram en instruktionsvideo i de vanligaste tekniska momenten. - På ett enkelt och pedagogiskt sätt vill vi visa andra tränare i IFK Lidingö vilka instruktioner man ska ge vid olika tekniska moment. Generellt är våra tränare duktiga på att strukturera och organisera men det finns mycket att förbättra när vi ska instruera, säger killarna. - Förhoppningsvis kommer filmen leda till att vi får fram bättre tekniskt skolade spelare, säger Jocke. - Men även spelare kan ha nytta av den, tror Marcus. Den är perfekt för att på egen hand lära sig hur man utför exempelvis en utsidesvändning. Den blir som ett verktyg i spelarens utveckling. Om man vill köpa ett exemplar av filmen, som är väl förankrad med klubbens synsätt på teknikträning, går det bra, maila då till filmenbollkontroll@gmail.com. OM TAKTIK Fotboll kallas ofta för "det gröna fältets schack" och det har skrivits avhandlingar som jämför schackgeniet Kasparov med tränargeniet Mourinho. Vad har våra hjältar för åsikt om taktik? - I unga åldrar är det viktigare att fokusera på bollbehandling och glädje, säger Simon snabbt samtidigt som Erik kommer tillbaka. - Men senare, på sjumanna, är det viktigt att man lär dom spelets grunder så de förstår vikten av att ha bredd, djup och spelavstånd i anfallsspelet, säger Marcus och fortsätter. Genom att låta spelarna spela på sin "rätta" position så de får göra det som de är bra på och på det sättet får de ett ökat självförtroende. - Ju äldre spelarna blir desto mer taktik kan man träna på, både individuellt och kollektivt, säger Jocke som stått upp under hela intervjun. Man måste gradvis öka den taktiska träningen så de inte får en chock när de blir juniorer eller seniorer och märker att en stor del av träningsinnehållet läggs på just den taktiska delen av spelet. - Exakt, ju äldre spelarna blir desto mer mottagliga för taktiska instruktioner blir dom. Våra 97:or, som är 13 år, börjar kunna ta till sig taktiska instruktioner. - Men att bedriva en taktik med syftet att vinna en match är totalt ointressant, framförallt på ungdomsnivå, säger Simon övertygande. Simon, Erik, Marcus och Jocke har definitivt förtjänat att bli sommarens hjältar. Klubben får skatta sig lycklig om de får behålla killarna efter det att de gått ut gymnasiet. Tillsammans spenderar de mer än 50 timmar i veckan nere på Lidingövallens planer. - Som spelare förstod jag aldrig det enorma jobb som tränarna lägger ner. Och sen är det så mycket runtikring, det är ju inte direkt bara att träna laget... man måste respektera allt det hårda jobb som alla ideella ledare och föräldrar i klubben gör, avslutar Erik. Med dessa visdomsord önskar vi en trevlig sommar! Jennifer Aspe - Månadens Hjälte maj 2010 Jennifer Aspe spelar i klubbens F95-lag, och har nyligen gjort debut i B-laget där hon spelade mot fullvuxna seniorer. Hur det gick? Hon gjorde hat-trick.Hon är en forward och beskriver sig själv som en snabb målskytt. Efter tre spelade matcher i St Erikscupen har hon gjort hela 15 mål, så det stämmer, minst sagt... Jennifers tränare lägger till att hon även är en väldigt smart spelare. - Men jag kan fortfarande förbättra skottet, framförallt med vänstern eftersom jag ofta får skottläge med den foten i match. F95 har som målsättning att komma bättre till än förra året i sanktan och det tror Jennifer att de kommer lyckas med. - Det är extra kul när vi samarbetar på planen. Och Vallen är en så härlig samlingsplats där man kan spela fotboll och träffa gamla och nya kompisar. Jennifer började i IFK Lidingö som sjuåring i fotbollsskolan men har enligt henne själv "alltid spelat fotboll". - Jag kommer från en familj som kallas för "den sportiga fotbollsfamiljen" säger Jennifer och skrattar. Den består av Jennifer själv, lillebror Niklas född 98 som också spelar i klubben, samt föräldrarna Joakim och Anneli som även de har spelat fotboll. Jennifer ler när vi pratar om hennes debut i B-laget. - Det var väldigt roligt! Vi mötte Frej och det var ett tufft motstånd. Men vi spelade bra, tjongade inte utan höll bollen på backen. Och sen gjorde jag ju tre mål också... Just nu rotationstränar hon även med F18 där "tempot är lite högre". Framtiden ser med andra ord ljus ut för Jennifer. På 2009 års ledaravslutning på Foresta fick Jennifer priset som Årets Spelare och tog emot en tavla av Lasse Åberg (som hänger hemma på väggen) samt ett presentkort hos Intersport inför 150 applåderande ledare. - Det var en häftig upplevelse, säger Jennifer och ler. Motiveringen löd: Årets spelare i F 95 är en tjej med styrka, snabbhet och extrem målkänsla. Dessa egenskaper gör henne till en komplett forward. Med 18 gjorda mål i serien är hon en överlägsen segrare av skytteligan. Hennes träningsvilja, attityd och sociala förmåga gör henne till en förebild både på och utanför planen. Sista meningen var: Inom kort bör vi se henne i Damlaget och sedan i betydligt större sammanhang. - Vi får se vad som händer, om det blir så. Jag trivs bra här men hoppas såklart! Gustav Sönnerberg - Månadens Hjälte april 2010 Gustav Sönnerberg, född 1995, spelar i klubbens P95:1.
Han har, i de lag han spelat för, kommit tvåa i Prästbacka Cup, tvåa i Snöbollen Cup och tvåa i Gothias B-slutspel. "Jag är helt enkelt först bland förlorarna!" Förutom sin spelarkarriär har Gustav börjat som tränare. Gustav beskriver sin egen spelarkarriär som en resa bakåt i planens riktning. I år spelar Gustav i klubbens P95:1 och har två målsättningar med säsongen 2010. Trots att han står på planen 6-7 gånger i veckan, som spelare och tränare, har han inte svårt att hinna med skola och kompisar. Utöver sitt engagemang som spelare och tränare vill Gustav hjälpa vårt Herrlag upp i seriesystemen. - Mina favoritspelare är Matinou, Ala'a och Captain Emil. Men jag är lite orolig över Einars form. Nils Hillert - Månadens Hjälte mars 2010 Nils Hillert är ny i IFK Lidingö FKs styrelse och har länge tränat kvarterslaget P97:8 och är dessutom åldersgruppsansvarig för 97:orna.Nils är lidingöbo sedan barnsben och bor nu med Camilla och barnen Gustav, Ludvig och Karl-Oskar i Hersby. Barnen som är födda 93, 97 och 00 spelar självklart fotboll i IFK Lidingö FK där Nils har varit engagerad i samtliga av sina barns lag. - Jag spelade mycket fotboll under min uppväxt men, förutom en kortare period i Elpe, inte i något klubblag förutom Korpen. Förr fanns det ju helt annat utrymme för spontanfotboll. Idag blir det mest löpning och så cyklar jag en hel del, berättar Nils. Efter två års uppehåll funderar jag dock på att återuppta fotbollen, bland annat för att upprätthålla kompetensen som tränare. Nils är ny i IFK Lidingö FKs styrelse och har en tydlig vision: - Den förändringsprocess som klubben nu är inne i är mycket viktig och intressant. Vi arbetar vidare med vårt varumärke genom en utökad marknadsgrupp och gör en genomlysning av vår fotbollsfilosofi som formulerades för två år sedan. Och vi ska fortsätta att kontinuerligt för ut vår fotbollsfiliosofi till alla i klubben så det inte bara blir formuleringar i skrift, säger Nils. - Vårt viktigaste mål nu är att få till fler konstgräsplaner på Lidingö. Konstgräs på varje grusplan är min paroll! Under 2010 ska vi i klubben arbeta för att få till minst tre nya konstgräsplaner. Vi kommer att dra igång en kampanj kring detta för att påverka våra politiker att ta sitt ansvar. Och göra det möjligt för alla som tycker att fotboll är viktigt att vara med och samla in pengar. Nu har övergången från kvarterslag till nya 11mannalag skett och där har 97:orna provat lite nya idéer. Detta för att få upp hög kvalitet på träningarna för alla, stor rörlighet mellan grupperna så att så många som möjligt fortsätter med fotbollen upp i tonåren, säger Nils. |
